jag vet inte var jag ska börja riktigt . Men jag sitter här , själv... ska jag vara ärligt, i hate it. Jag har frågor som jag vill ha svar på ,men det finns inga svar.. det är ödet det handlar på.. faith. Jag bläddra runt lite bland bloggar nyss, jag hittade henne igen.. Malin Karlsson, jag läste raderna som hennes kompis skrivit, tårarna börja rinna. Tänk om jag förlorat ngn så? jag lider med alla, jag tycker det är så hemskt. Therese , jag läser hennes vänners blogg varje dag, som dom gjort för hennes skull... och varje gång jag läser ett inlägg får jag gåshud, blir helt tårögd..det finns inga ord. rest in peace tjejer.
   

min älskling har åkt hem och jag saknar honom redan, det finns så mycket .. men dig vill jag aldrig förlora vad som än händer hjärtat det vet du.
I förrgår när du satt i en stol utanför mitt hus sa du på skoj: tänk om man bara suttit här i tre år och inte gjort något... jag bara : men gör det så vet jag var jag har dig:D  HAn säger: om du skulle dött, skulle jag suttit här utanför ditt hus i minst tre år ,och inte rört mig..
jag älskar honom, mitt hjärta.